Amanda Sten

Efter p&l veckan fick jag många nya "favoriter" som pryder min spotifylista högst upp. Jag som aaaaldrig lyssnat på tex Thomas Di Leva kan sitta och lyssna på hans låtar om och om igen, bara för att få drömma mig tillbaka till den där festivalkänslan! Den är obeskrivlig. Och för att jag lyssnar på just på Di Leva som inte alls är bra egentligen är för att vi träffade så sjukt roliga personer, och vi hade så äckligt kul under hans konsert och sjöng med till hans låtar som passade perfekt in liksom. Men en till som jag heller aldrig lyssnat på, eller okej när jag va liten va en av hennes låtar min favorit-låt och jag sjöng den på karaoke hela tiden typ. Hon heter Robyn och efter hennes grymma konsert på p&l så har jag bara lyssnat på henne mer och mer. Hon va riktigt grym på att hålla igång publiken, och jag tror fan inte jag stod still till någon av hennes låtar. Det gick liksom inte, man bara rycktes med om ni hajjar? ;) Och nu har hon en låt som hon har gjort som verkligen satt sig på hjärnan, därför tänkte jag dela med mig den till er!